Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Engadinsnow, ännu ett steg i rätt riktning.

Känns som jag vart på tävlingsturné i flera veckor men det är endast en och en halv. Ni vet ju hur det gick i Livigno, lite lätt kaos men ändå bra. Sen åkte vi ungefär en timme över till St Moritz och tävlingen engadinsnow, även det en 4 stjärnig. Här är det ett kvalåk och sedan ett finalåk för de 5 bästa damerna på ett STORT face, ett helt makalöst mäktigt face jämfört med de jag tävlat på tidigare i vinter. Mitt enda mål var att ta mig till final och jag visste att det skulle bli svårt då endast 5 tjejer kvalade vidare. Vårt kval gick på ett riktigt litet face som var beläget inne i systemet men det kom nysnö under natten och jag gick ut med startnummer 2 så jag kände att jag skulle försöka åka snabbt, med flyt och göra mitt åk som planerat. Jag slutade 3:a i det åket?!?! Helt fantastiskt glad blev jag för det, tror många där ute någon gång har sysslat med en idrott och när man uppnår mål som man siktar stenhårt på är det en helt fantastiskt känsla. Dessutom var det skönt att det börjar släppa för mig, jag känner att jag sakta men säkert tar steg för steg uppåt i rankingen i totalen och på tävlingar. Jag var 3:a i det åket på en 4* tävlingen vilket för mig just nu är en otroligt utveckling sen förra året.

Finalen gick igår på nordsidan av corvatsch, ett face som vart världstourstävling en gång i tiden. De har inte kunnat köra det facet på ganska många år så jag var otroligt glad när jag stod på starten. Kändes roligt att köra ett riktigt face och få privilegiet att vara där när förhållandena är tillräckligt bra för att köra tävlingen.

Jag droppade in, ja jag bara njöt, och starten som jag hade vart lite orolig för gick som smort och jag försökte hålla farten uppe. Jag insåg rätt snabbt att snön var så sjukt mycket sämre än planerat, jag tror jag höll på och korsa skidorna 5 gånger endast på den övre delen. Men jag bara fortsatte ladda på ner för en ränna där det var lite bättre snö, hela tiden försöka behålla flytet. Jag missade min mittenklippa för den styriga snön tog tag i min skida i svängen innan så det var bättre och köra förbi den och låtsas som ingenting, haha. Kom till sista och avslutande klippan som var den största (vid det här laget smakade det blod i munnen av det ofantligt långa åket) jag tänkte att det är bara fokusera, ”fokusera Karin, en kvar, en kvar”. Jag hoppar ut och inser att det är lite platt men är det något jag lärt mig av min resepartner Evelina så är det commitment, det handlar om att tro på det, så jag bestämde mig för att sätta den. Jag landade bak men kände att jag är på väg upp och tänker att nu jävlar sitter den, meeen så är det ju skitsnö så jag får ett kast och gör en massiv krasch. Jag var så rädd när jag tumlade runt där, dels var det stenhårt och dels så tog det ett tag innan mina skidor löste ut. Som tur var gick jag ur den kraschen oskadd men jag var riktigt omtumlad och chockad efteråt vilket gjorde det svårt för mig att varken hämta skidorna eller göra något vettigt. Otroligt skum känsla det där, att vara oskadd men ändå så jävla rädd. Jag fick skidorna transporterade till mig med helikoptern vilket är en ny upplevelse och rätt så komiskt när man tänker på det. Vill ni se en kort edit från det så besök min instagram @karinstockel . Men jag kom ner och när chocken hade lagt sig var jag otroligt glad att jag satsade på det jag tänkte och hade fart i ett före som var otroligt svårt för oss tjejer. Jag kom 4:a igår igen och det är helt fantastiskt, två fjärde placeringar på en vecka och jag känner att jag är med och kan slåss om pallplatserna nu, för mig betyder det helt otroligt mycket. Förra året var jag inte ens i närheten av de här resultaten och för mig är det viktigaste att jag känner att jag utvecklas och just nu känns det som att jag verkligen gör det!

IMG_3548

Här har ni den fantasiska nordsidan av Corvatsch. Vi startade vid de tre stolparna högst upp och gick i mål nedan för bildens slut, phju!

IMG_3547

Kommer lägga upp filmer och klipp som ni ska få se senare men nu måste jag åka tillbaka till Verbier för att på måndag morgon åka hem till Kiruna för en veckas behövlig vila.

Peace out folket!