Det är med en fascinerad förvåning jag konstaterar att tiderna förändras. Samtidigt som det är med en desperat depression jag möjligen får tänka om en smula. Allting kanske inte var bättre förr.
(En sak förefaller dock inte ha förändrats. Skidåkares nästintill(?) outtömliga gästfrihet. Skitsamma att det redan är fullt. Slagga här. Det fixar sig. Och det är mycket, mycket, vackert.)
Jag befinner mig i en lägenhet fylld av människor som tänker sig spendera en säsong i alperna. Vi snikade in oss på ett par dagar. Och det tog ett tag innan jag insåg vilken typ av lägenhet jag befann mig i. En nutidens säsongarlägenhet?
Jag reflekterade lite över det på vägen ner. Att vi inte hade en aning om hur boendet såg ut, hur stort det var, hur många som bor här och allt annat man kan fundera över någonstans på Autobahn medan lastbilar, träd och friterad mat passerar i mörkret utanför fönstret.
Vi kom fram, packade in, satte oss ner och konstaterade följande:
– Det luktar ingenting konstigt i lägenheten. Alltså ingenting. Inget mögel. Inget gammalt ålderdomshem. Inget dagis. Inte surt. Inte ladugård. Inte valfri storstad i Asien.
– Ventilationen förefaller fungera utmärkt.
– Badrummet är helkaklat och ser ut som om det vore taget ur ett hotellrum. Alltså som om någon badrumstrollkarl gått in på ett hotell, viftat med sitt trollstav och trollat över ett helt badrum.
– Köket är från detta århundrade, förmodligen detta decennium. Förmodligen renoverat av samma trollkarl som ordnat med badrummet.
– I köket finns förutom allt annat en diskmaskin. En tystgående diskmaskin…
– Det finns en tv.
– Det finns en öppen spis.
– Det ligger klinkers i större delen av lägenheten. Heltäckningsmattor är tydligen väldigt mycket 2002.
– Takhöjden i matsalsdelen(!) estimeras till fem meter.
– Det finns garderober. Alltså mer garderober än som behövs.
– I garderoberna fanns vita lakan, som liksom hör till lägenheten.
– Lampknapparna fungerar.
– Det finns inget drag från fönster eller balkongdörr.
– Det är varmt.
– Det är inte för varmt.
– Toaletten spolar på första försöket.
– Toaletten låter inte som Jaba The Hut.
– Det finns en tystgående diskmaskin, sa jag det?
– Det finns en (förhållandevis) snabbt och tystgående uppkoppling till internet.
– Det finns Wifi.
– Ingen i lägenheten har fått konstiga utslag.
Förr såg det inte ut så här. Förr när jag hälsade på sov jag i ett gammalt badkar, i en lägenhet som troligtvis inte alls skulle ha godkänts av valfri rysk djurskyddsinspektör.
Jaha, nehe, nu kan jag inte skriva mer. Det är någon som har lagat mat. Det finns sallad också. Sedan blir det väl att köra igång den tystgående diskmaskinen antar jag…